Nu har jag jobbat fem dagar i streck i kiosken, och idag fick jag min första lön. Så nu vill jag shoppa shoppa. Haha det känns som att jag tänker på det hela tiden. Det finns ingen tid för det och därför försöker jag hitta kryphål i mitt fullspäckade liv åt lite shopping. Men inte ens det hinns med. Vad är jag för en liksom? Men det är ju bara bra att jag inte spenderar mina nyfunna pengar.

Igår jobbade jag till fyra (fjäskade lite för chefen vettu) och sen åkte jag raka vägen ut till Hönö där Karin hämtade upp mig med moppen. Vi åkte hem till henne och fixade lite innan vi blev upphämtade och åkte till klipporna (med ett litet stop vid Andrea för att se slutet av matchen, som inte var något att skratta åt). Väl ute på klipporna grillade vi kött, åt sallad och myste. Vi tände även en brasa när det började bli mörkt. en perfekt kväll med andra ord. Några få av oss badade också, mig exkluderad.

Haha min lilla resa hem var också något att fnissa åt. Jag ska försöka förklara så gott det går utan att det låter tråkigt. I alla fall, jag skulle ta mig till Donken vid Rambergsvallen för att bli upphämtad av Rickard. Men först sa jag åt chafören att säga till när vi var där för jag visste inte, och när han pekade att jag skulle gå av gjorde jag såklart det. När jag väl stod där på hållplatsen fick jag för mig att det var Hjalmar Brantingsplatsen jag skulle av på (fråga mig inte varför). Så jag knallade bort till spårvagnarna och tog första bästa till Hjalmar Brantingsplatsen. Väl där kom jag på att det var det inte alls det, det var ju Rambergsvallen. Men jag kunde inte lägga på minnet att jag sett någon McDonalds där. Så jag frågade en kille som sa att jag skulle gå av på Wieselgrensplatsen, en hållplats innan Rambergsvallen. Okej, så då var det bara att åka tillbaka. Vadå vimsig Linda, inte jag?